Direktlänk till inlägg 14 augusti 2011
Jag bli så jävla frustrerad på precis allt som handlar om dig. Tycker samtidigt jävligt synd om dig. Har lust att uttrycka mig mer ordakrant om hur jag egentligen känner över det här men finns personer som läser bloggen som inte skulle ta det så bra.
Men jag tänker iallafall skriva ner mina tankar och funderinga.
Tycker så himmla synd om dig, över allt de låter dig genom lida. X vill inte ha med dig och göra, on tar sitt egna liv i händerna och skiter i dig. Ringer dig då och då men inget mer. Tycker det är så jävla fel, du vart vald i andra hand och skickades över till någon annan. Y bor för långt bort.. så du skickas till mormor och morfar istället. De ska behöva ta hant om dig ist. Tycker det är sjukt, man får ansvara för det man själv bakat. Min mamma skulle aldrig överlåta mig till någon annan. Även fast jag älskar min pappa över allt annat, så vill jag ändå inte bo hos honom. Och det bästa med min pappa är att om jg säger att - jag vill inte bo hos dig, då säger han - det förstår jag, kan inte tvinga dig till något du inte vill.. Det är så jävla skönt att ha en sådan pappa.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 |
13 |
14 | |||
15 | 16 | 17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
31 |
|||||||
|