När man lägger upp en träning och kost är det viktigt att man lägger upp en plan så man kommer in i rutiner. Annrs blir tärningen så slarvig iallafall för mig. Så jag startar mitt tränings program en söndag, viktigt att et inte är på en måndag. Hälst en dag mitt i veckan ons/torsdag.

Vecka 1,2,3 och 4

Söndag: Cyckla på spinning cyckeln hemma ca 30min

Måndag: Jympa/medel 19,00 -20,00

Tisdag:  Cyckla på spinning cyckeln hemma ca 30min

Onsdga: Gymmet

Torsdag: Jympa/ yantra

Fredag: Cyckla på spinning cyckeln hemma ca 30min

Lördag: Cyckla på spinning cyckeln hemma ca 30min

Och jag kommer blanda in kosten LCHF inga kolhydrater. Nu ska jag på gymmet och imorgon kommer cyckeln, kommer bli kanon!

Jag bli så jävla frustrerad på precis allt som handlar om dig. Tycker samtidigt jävligt synd om dig. Har lust att uttrycka mig mer ordakrant om hur jag egentligen känner över det här men finns personer som läser bloggen som inte skulle ta det så bra.

Men jag tänker iallafall skriva ner mina tankar och funderinga.

Tycker så himmla synd om dig, över allt de låter dig genom lida. X vill inte ha med dig och göra, on tar sitt egna liv i händerna och skiter i dig. Ringer dig då och då men inget mer. Tycker det är så jävla fel, du vart vald i andra hand och skickades över till någon annan. Y bor för långt bort.. så du skickas till mormor och morfar istället. De ska behöva ta hant om dig ist. Tycker det är sjukt, man får ansvara för det man själv bakat. Min mamma skulle aldrig överlåta mig till någon annan. Även fast jag älskar min pappa över allt annat, så vill jag ändå inte bo hos honom. Och det bästa med min pappa är att om jg säger att - jag vill inte bo hos dig, då säger han - det förstår jag, kan inte tvinga dig till något du inte vill.. Det är så jävla skönt att ha en sådan pappa.

Men i din familj säger man - nu är det så här, nu har vi bestämmt det. Har inte ens gett dig tiden att få berätta HUR DU VILL HA DET. Men det värkar som att jag är den ända jäveln som har mun att öppna mig, inte fan har du det. Var ärlig men jag vet att du många gånger har försökt men då har de stängt av öronen och det är deras åsikter och tankar som gäller. Helt sjukt

Fattar att du inte orkar längre att betygen sjunker och att du ljuger, förstår dig helt och hållet. Spelar ingen roll hur mycket jag än skriver här, ingen bryr sig ändå. Men jag vet iaf en sak att det är inte bara jag som tycker allt är super löjligt och synd om dig. mina vänner, vuxna människor som hört talas om histrorian och alla människor du pratat  med i skolan. Vi förstår dig, du har det inte lätt.